torsdag 22 april 2010

DAG 2 PÅ SJUKHUSET

Idag vart jag väckt runt 8:30 för att jag skulle ta
min medicin.
Blev erbjuden lite frukost men var alldeles för trött,
jag tog en dusch och borstade tänderna i hopp om att
jag skulle piggna till. (de funkade inte)

När jag kom tillbaka till "mitt" rum så hade jag fått en
rumskompis.
En jätte trevlig kvinna som skulle få en dropp-behandling.
Vi bekantade oss lite och roade oss bäst vi kunde tills
sköterskorna kom och tog hand om oss.

Efter någon timme så kände jag att det var dags för frukost
och då kom den snälla sköterskan från gårdagen med
en härlig frukost på sängen.
Man blir ju lite bortskämd när man ligger såhär,
tyvärr funkar detta inte lika bra hemma ^_^
Nä men skämt och sido, jag hade nog inte klarat av att ta mig
ut till matsalen, så fort medicinen börjat verka så vart jag
helt slut i kroppen, blir lite som bambi på hal is.
(Hagos !!! Haha, ett litet internt skämt för alla A.I.K.-are) ^_^

I alla fall, efter min goda frukost så kom det en läkare med
2 praktikanter och kollade till mig.
Läkaren undersökte mig lite och kände över tinningarna för att
veta vart smärtan satt.
Efteråt så berättade hon att jag under morgondagen kommer att
få göra en så kallad lumbalpunktion, det är ett prov som tas i
ryggmärgsvätskan, kommer därmed att stanna här minst en
natt till.

Några minuter senare kom en sköterska med en lugnande
och smärtstillande tablett som jag skulle ta inför röntgen.
Dom satte också på en massa emla-plåster (bedövningsplåster)
på mina armar så jag inte skulle känna när dom satte in
infarten i armvecket.

Efter ca 1h hade tabletterna verkat och jag var halvt nedsövd,
jag kommer ihåg att någon körde ner mig till röntgen och
sen när jag var framme så fick jag lägga mig på någon brits
som skulle åka fram & tillbaka genom röntgen.
Var väldigt nära på att somna tills dom sprutade in
kontrastvätskan.
Kändes som jag skulle brinna upp, har aldrig känt sådan hetta,
det spred sig över hela kroppen och jag fick någon konstig smak
och känsla i munnen.
Det gjorde inte ont och det var över på några sekunder,
jag vart mest chockad över hur starkt kroppen reagerade.
Vägen tillbaka till "mitt" rum är lite suddigt, minns i stort sett
bara att jag pratade med min pappa, men kommer inte ihåg
om det var han som ringde eller jag...

Ett tag efter att jag kommit tillbaka till rummet så började
jag kvickna till, min söta granne skulle snart gå så hon hade
skrivit en liten lapp till mig, den löd såhär:

( Ya Tíng, hoppas du mår bra efter din strapats idag.
Lycka till och sköt om dig.
Blev färdig tidigare som du antydde.
Kram "grannen". Håller tummarna för imorgon.)
Väldigt gulligt av henne, hoppas vi ses igen.

Efter några minuter tittade lilla pappa in och hade med sig
lite nya kläder och annat som kunde behövas.
Fick också med sig min laptop så jag har något fördriva tid
med under min vistelse här.
Han stannade ett tag och läkarna förklarade lite kort för honom
vad som händer och vad dom tror är fel.
Han kommer tillbaka hit imorgon och ska vara med mig under
provtagningen och då kommer vi båda förhoppningsvis få lite
mer information.

Efter att han åkt hem så har jag mest legat i sängen och vilat,
alla tabletter som jag måste ta gör mig helt drogad så orkade
inte göra något annat.

Fick lite middag för några timmar sedan och jag ska snart
försöka sova.
Det har varit en lång dag med många jobbiga undersökningar
så behöver verkligen en god natts sömn för att
förbereda mig inför morgondagen.

Om jag får åka hem imorgon eller inte beror helt på hur jag
mår efter denna provtagning och vilka resultat dom får fram.
Dom har sina misstankar om vad det kan vara och
förhoppningsvis
blir detta sista provet innan dom vet helt säkert.
Håller tummarna för att jag kan få ett svar.
Vad det än är så mår man bättre när man har en diagnos
än om man ska gå runt ovetande hela tiden.

God natt till er alla, önska mig lycka till imorgon ^_^


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar